November 1934. Örfilarna viner över Lydia Langstones bleka kinder. Hon stirrar tomt på sin rasande make Marcus. Hennes passivitet gör honom än ursinnigare. Det här är straffet för att hon stört honom i arbetsrummet där han satt mitt i ett lika hemligt som viktigt möte. Och hon som bara velat berätta en sak ... Han lämnar henne blödande och mörbultad på golvet. Men med tanke på vad tjänstefolket ska tänka om de hittar henne så här tar hon sig samman och går till sitt rum. Tyst packar hon ihop sina nödvändigaste tillhörigheter i en liten väska och smyger sig ut ur huset för att aldrig mer återvända. Men vart ska hon ta vägen? Släktingar och vänner är otänkbara, där skulle Marcus hitta henne på en gång. Dessutom vill hon inte berätta för någon om hur hon har det, det gäller att upprätthålla en fin fasad. När hon sitter i taxin vet hon egentligen inte vart hon ska åka, men så hör sin egen röst säga: Ta mig till Bleeding Heart Square! Bilen kör Lydia från de flotta kvarteren till en mörk och dyster del av London. Väl framme kämpar hon mot paniken när hon tar sig över det dunkelt belysta torget fram till en äldre byggnad. Hon ringer på dörren och frågar efter kapten Ingleby-Lewis. När hon så står öga mot öga med den rödbrusige mannen stirrar han oförstående på henne. Vem är ni? undrar han trött. Jag är Lydia, svarade hon. Din dotter. Det Lydia inte vet är att hennes entré till Bleeding Heart Square iakttas av en man som har betalt för att bevaka huset. För det här är ett hus med hemligheter, farliga sådana, och Lydias ankomst oroar fler än en person den här dagen. En totalt absorberande historia tar sin början ...
Återställ