Dimma
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
3:e delen i Jonas Jónassons succéserie om Hulda Hermansdóttir!
En isolerad bondgård på östra Island. Snöstormen borde hålla alla främmande människor borta, men det gör den inte. Paret som bor på bondgården borde inte släppa in den oväntade gästen, men det gör de … En ovälkommen besökare. En lögnare. En mördare. Alla kommer inte att överleva natten. Och det blir ett fall som ska hemsöka kommissarie Hulda Hermannsdóttir för alltid.
Strax före jul, 1987. Den gamla gården ligger snötyngd och avskuren från omvärlden på den isländska ostkusten. Julgranen står oklädd i ett hörn, men Erla och Einar kommer att klä den kvällen före julafton som de alltid gjort. De är noga med sina traditioner. Och julmaten och klapparna blir ett välkommet avbrott i deras annars händelselösa liv.
Erla har efter flera år på gården fortfarande svårt att vänja sig vid det isolerade livet. Vintertid lever hon för biblioteksböckerna, men nu har hon läst ut den sista hon fick tag i innan vägen till samhället blev oframkomlig på grund av snön. Förhoppningsvis får hon minst en ny i julklapp.
Det är när Erla och Einar äter kvällsmat som de hör det ovanliga ljudet. Det är någon som knackar. Nej, bankar på dörren …
Två månader senare. Polisinspektör Hulda Hermansdóttir förmår knappt hålla sig vaken på kontorsstolen. Dåsigheten förföljer henne alltsedan hon varit sjukskriven. Och vintermörkret gör förstås inte saken bättre. Och som om inte det vore nog är den här februarimånaden ovanligt snörik.
Att fortsätta vara hemma om dagarna är dock inte ett alternativ, inte efter det som hänt. Alltså fortsätter hon låtsasläsa rapporterna på skrivbordet. Precis när dåsigheten hotar att övergå i sömn ringer telefonen. Det är hennes chef som kallar henne till sig.
Vi har fått in ett obehagligt fall, säger chefen. Jävligt obehagligt faktiskt. Ett likfynd borta på ostkusten. Vi måste skicka dit någon omedelbart och det är faktiskt bara du som inte är upptagen. Det är på någon gård, rena obygden.
Och vem är det som dött, frågar Hulda, som redan börjat ångra sig.
Vem? Nej, förlåt mig, jag berättade visst inte hela historien för dig, Hulda. Det är inte bara ett lik …
Läs mer
Ragnar Jónasson
Ragnar Jónasson
Ragnar Jónasson är det senaste stora stjärnskottet inom den isländska kriminallitteraturen. Han ligger på topplistorna världen över, och är internationellt hyllad som en av de främsta nya »Nordic noir«-författarna. "Mörkret", den första boken om Hulda Hermannsdóttir, hyllades av kritikerna och blev en internationell storsäljare. Sedan dess har han givit ut ytterligare tre böcker i den serien, och även skrivit serien "Det mörka Island".
3:e delen i Jonas Jónassons succéserie om Hulda Hermansdóttir!
En isolerad bondgård på östra Island. Snöstormen borde hålla alla främmande människor borta, men det gör den inte. Paret som bor på bondgården borde inte släppa in den oväntade gästen, men det gör de … En ovälkommen besökare. En lögnare. En mördare. Alla kommer inte att överleva natten. Och det blir ett fall som ska hemsöka kommissarie Hulda Hermannsdóttir för alltid.
Strax före jul, 1987. Den gamla gården ligger snötyngd och avskuren från omvärlden på den isländska ostkusten. Julgranen står oklädd i ett hörn, men Erla och Einar kommer att klä den kvällen före julafton som de alltid gjort. De är noga med sina traditioner. Och julmaten och klapparna blir ett välkommet avbrott i deras annars händelselösa liv.
Erla har efter flera år på gården fortfarande svårt att vänja sig vid det isolerade livet. Vintertid lever hon för biblioteksböckerna, men nu har hon läst ut den sista hon fick tag i innan vägen till samhället blev oframkomlig på grund av snön. Förhoppningsvis får hon minst en ny i julklapp.
Det är när Erla och Einar äter kvällsmat som de hör det ovanliga ljudet. Det är någon som knackar. Nej, bankar på dörren …
Två månader senare. Polisinspektör Hulda Hermansdóttir förmår knappt hålla sig vaken på kontorsstolen. Dåsigheten förföljer henne alltsedan hon varit sjukskriven. Och vintermörkret gör förstås inte saken bättre. Och som om inte det vore nog är den här februarimånaden ovanligt snörik.
Att fortsätta vara hemma om dagarna är dock inte ett alternativ, inte efter det som hänt. Alltså fortsätter hon låtsasläsa rapporterna på skrivbordet. Precis när dåsigheten hotar att övergå i sömn ringer telefonen. Det är hennes chef som kallar henne till sig.
Vi har fått in ett obehagligt fall, säger chefen. Jävligt obehagligt faktiskt. Ett likfynd borta på ostkusten. Vi måste skicka dit någon omedelbart och det är faktiskt bara du som inte är upptagen. Det är på någon gård, rena obygden.
Och vem är det som dött, frågar Hulda, som redan börjat ångra sig.
Vem? Nej, förlåt mig, jag berättade visst inte hela historien för dig, Hulda. Det är inte bara ett lik …
Läs mer
