Kvinnan på bänken

Det är midsommarafton när kriminalinspektör Jesper Ek ser henne för första gången. Julia sitter på en bänk vid ringmuren. Hon har en lång vit klänning och en krans av prästkragar och blåklint i håret som lyser kopparrött i kvällssolen. Hon är så overkligt vacker och ser samtidigt så sorgsen ut att det hugger till i honom. Jesper Ek blir blixtför­älskad, och lite trevande och försiktigt börjar de att träffas. Men socialsekreteraren Julia är en gåta: vad är det hon inte vill berätta? När hennes förflutna så småningom hinner ifatt henne slår fällan igen om Ek, som hamnar i en fruktansvärd knipa utan att kunna ta hjälp av sina kollegor.

Den här sommaren är inte heller den bästa för traktens nytillträdda präst, Alva Myrhede. Hon har fått hotfulla, anonyma sms med ordet ”förrädare” och någon har skrivit namnet Taksteinarn på prästgårdens fönster med något som ser ut som blod. Historien om Taksteinarn har berättats i trakten ända sedan 1200-talet. Enligt sägnen ligger en prästmördare som kallades Taksteinarn begravd under en gravsten i kyrkan, och det sägs till och med att dråparen går igen. Någon vill onekligen skrämma bort henne därifrån – hon har till och med blivit nedknuffad för källartrappan när hon trodde att hon var ensam hemma.

Maria Wern kallas till prästgården i Lärbro för att ta reda på mer om vem som kan ligga bakom hoten. Vägen upp mot den gula prästgården är kantad av gamla knotiga lindar och i den lummiga trädgården på baksidan finns kaskader av röda rosor. Prästgården är en riktig kulturminnesskatt med tillbyggnader från många epoker, och Maria inser att den här platsen bär på många hemligheter. När de sitter och småpratar i köket berättar Alva att bara en tredjedel av källaren är utgrävd, och att ingen egentligen vet vad som finns där innanför väggarna. Men hoten då, känns det inte olustigt att bo så avskilt nu? Alva säger att hon inte tänker låta sig skrämmas till tystnad. Det kanske bara är någon som inte gillar hennes engagemang i flyktingfrågor, eller hennes intresse för en gammal modergudinnekult? Den har funnits i trakten ända sedan 600-talet, och somliga tycker kanske att det intresset avviker för mycket från den kristna tron.

Diakonen Ragnar är orolig över att Alva inte verkar ta hoten på allvar. En dag när hon inte dyker upp till ett möte ringer han till Maria Wern och berättar med panik i rösten att Alva är försvunnen. Märkligt nog var båda dörrar låsta från insidan, och de enda två nycklarna finns kvar därinne tillsammans med hennes plånbok och mobiltelefon. Hon är som uppslukad av huset och till allas förtvivlan dyker snart en högst oönskad person upp på ön. Den osympatiske Örjan Himberg, som mest är känd för att sabotera utredningar, blir inkopplad i Alvas försvinnande och dessutom blir han utredningsledare i fallet där Jesper Ek är huvudmisstänkt. Maria Wern och hennes kollegor inser att det är upp till dem att snabbt hitta rätt spår innan Himberg lyckas blanda ihop korten med sin inkompetens …