Omslagsbild för Mellan djävulen och havet
Spara {{selectedProduct.Discount}}%
Fler bilder

Mellan djävulen och havet

{{selectedProduct.StandardPrice}} kr  {{selectedProduct.Price}} kr
{{selectedProduct.Price}} kr 
"Den bästa svenska kriminalroman jag läst på ett bra tag." Skånska Dagbladet, om Felsteg "Oförutsägbart och väldigt spännande." Gokväll, Svt, om Felsteg ”Här möts det bästa ur nordisk och brittisk deckartradition”. Amelia, om Felsteg "Om man inte redan upptäckt Doggerland är det hög tid.” Göteborgs-Posten, om Felsteg "Det här, det är den hittills bästa svenska deckaren jag läst i år." Ingalill Mossander i SVT Gokväll, om Stormvarning ”Med ett obönhörligt driv i språket tvingar hon läsaren att med stigande puls vända blad efter blad. Intrigen är spännande och trovärdig, persongalleriet fyllt av utmejslade karaktärer och kriminalinspektör Karen Eiken Hornby ett rent nöje att få lära känna." Aftonbladet, om Stormvarning ”Man kan dra en del paralleller med Håkan Nessers böcker om Van Veeteren." BTJ, om Stormvarning

Maria Adolfsson är en av Sveriges bästa deckarförfattare!

Det verkar en stor del av Sveriges bokläsare vara ense om. Genombrottet kom med Felsteg, den första boken om det fiktiva öriket Doggerland, som följdes av lika hyllade Stormvarning. Och den nya deckaren, Mellan djävulen och havet, är ännu bättre! Här dras kriminalinspektör Karen Eiken Hornby in i ett mystisk förvinnande, tvingas till val som innebär skillnaden mellan liv och död och kämpar mot ondska som lurar i mörkret …

Kvinnan på scenen är irriterande vacker. Karen ångrar plötsligt att hon kom, trots att hennes hyresgäst Leo bad henne. Hon låter blicken svepa över musikstudion och får syn på honom. Han står längst fram vid scenen och ler åt något den gudomliga just sagt. Sedan inspelningarna började har han knappt sovit hemma, och hans och Karens spirande romans verkar ha runnit ut i sanden. Nu förstår hon varför. Kvinnan på scenen är en världsstjärna som plötsligt återvänt till sitt hemland för att spela in sin första skiva efter tio års tystnad. Dessutom är hon Leos gamla flickvän.
Karen sväljer hårt och bestämmer sig för att gå innan Leo får syn på henne. Men det är försent. Plötsligt står han framför henne och presenterar den vackra som Luna. Karen känner irritationen växa. Hon vet att kvinnan egentligen heter Lena, men självklart måste hon hitta på ett ”unikt” namn. Dessutom ignorerar hon Karens utsträckta hand och för ihop handflatorna samtidigt som hon säger ”Namaste”. Då kan Karen inte låta bli att skämta lite bitskt. Sen vänder hon sig mot Leo och ger honom nycklarna. ”Ifall du nu skulle få för sig att sova hemma i natt”, säger hon – och ångrar sig i samma stund.
Nästa dag är Luna spårlöst försvunnen, och Karen dras motvilligt in i sökandet. Betydligt mer engagerad blir hon när det sker ett brutalt överfall på en kvinna som varit ute på en tidig joggingrunda i mörkret innan gryningen. Allt tyder på att det är samma förövare som våldtagit tre ytterligare kvinnor med sönderslagna glasflaskor. I övrigt finns ingen gemensam nämnare. Kvinnorna är i olika åldrar och överfallen har skett i vitt skilda områden. Ett av offren skadades så svårt att hon avled – och när som helst kan nästa kvinna få sitt liv förstört.  
Alla resurser sätts in för att stoppa monstret – och så småningom blir Karen personligt indragen. Något som kan komma att kosta henne livet …

Vi har valt den här boken eftersom den är oupphörligt spännande!

Här får du det bästa av brittiska deckarserier och nordisk spänning, tillsammans med en huvudperson vi verkligen gillar. /Redaktionen