Det är i kräftmörkrets tid som den döda kroppen hittas i vattnet vid Bohus Malmön. Skärgårdspolisen Bill Strand kallas in för att bärga kroppen. Han vet precis var viken ligger.  Det var en vik där döda djur och vrakdelar från fartyg som följt med strömmarna strandat genom åren. Sedan gammalt kallades den för Dövik. Nu var det alltså en drunknad människa som hittats där av ett par lekande barn.
Bill och hans kollega styr in i den smala viken mellan klipporna. Framme vid fyndplatsen upptäcker poliserna den döda kroppen av en ung kvinna. Hennes klänning hänger i trasor runt den sargade kroppen. Frågorna hopar sig. Vad har hon råkat ut för? Har hon kastats överbord eller hoppat frivilligt från någon båt för att komma undan någonting? Varför är hennes klänning så söndertrasad?
Samtidigt som Bill brottas med fallet med den döda kvinnan tampas han att med hålla ihop sin familj efter att hans sambo lämnat honom för en annan man. Separationen hade efter omständigheterna gått bra, och den 11-åriga dottern Freja verkar ha accepterat att hon ska bo varannan vecka hos mamman och varannan vecka hos Bill hemma hos farmodern ute på ön. Under sommaren verkar Freja ha trivts bra, med kompisar, farmors rabarbersaft och krabbfiske. Det är nu när skolan börjar, som hon börjar se mer ledsen ut. Hon verkar sakna sin gamla tillvaro, lägenheten de lämnat, men det finns ingen annan lösning än att bo hos farmodern för en tid. Det bekymrar Bill. Han gör verkligen sitt bästa som ensamstående pappa, samtidigt som den känsliga och svåra mordutredningen kräver all hans tid. Det brutala mordet på den unga kvinnan skakar om hela bygden, och Bill och hans kollega Vendelas förhör med vänner och anhöriga verkar inte ge något. Tills man gör ett både märkligt och förvånande fynd på den döda …