Nutid. ”Vi hittade ett brev adresserat till dig.” säger kvinnan till kommissarie Wisting och tar fram ett kuvert ur handväskan.

Kvinnan berättar att hennes mormor gick bort för tolv år sedan, men att hennes hus stått tomt sedan dess. Det är först nu de har börjat städa ur det och då hittade de brevet bakom ett inramat fotografi.

Så fort Wisting är ensam igen sprättar han upp det spröda kuvertet. Det innehåller två ark. Han läser båda och känner att någonting lossnar inom honom. Så stoppar han tillbaka arken i kuvertet och går ut till polisaspiranterna som väntar på honom och ger dem en uppgift: Att klara upp en snart hundra år gammal kriminalgåta …

33 år tidigare. Den unge patrullerande polisen William Wisting och hans hustru, Ingrid, är på julmarknad med de några månader gamla tvillingarna Thomas och Line när de råkar på Rupert, en vän till familjen, som iklädd tomteluva spelar julsånger i en öppen, knallröd veteranbil.

När Rupert packat ner trumpeten ber han Wisting om en tjänst, att ta reda på vem som äger en lada ute vid Tveidalskrysset. Enligt ryktet ska det stå en gammal bil därinne och Rupert är på jakt efter ett renoveringsobjekt.

Medan mörkret faller, och Ingrid ensam tar hem tvillingarna, beger sig de båda männen till ladan. Men det fallfärdiga rucklet är låst med hänglås och de får nöja sig med att lysa in med en ficklampa genom en glipa. Långt därinne tycker de sig ana ett punkterat däck under en presenning.

Några utmattande nattskift senare, både på hemmaplan och i patrullbilen, kommer Wisting och Rupert dit igen. Wisting har hittat markägaren och med gemensamma krafter tar de sig in i ladan som märkligt nog är låst även från insidan.

Snart visar det sig att bilen under presenningen är från tidigt 1900-tal. Den är illa åtgången och bär små men tydliga spår av att ett brott har begåtts …