Dalhem, Gotland, november. Tryggve Fridman rör om i sin kopp och spanar ut genom fönstret från Hesselby Jernvägskafé i Dalhem. Tillsammans med sin goda vän Anki Karlsson har han tagit Skymningståget hit från Roma station. Medan han väntar på Anki som besöker WC-kuren på perrongen tjuvlyssnar han på de andra kafégästernas samtal.

Vid ett bord sitter en barnfamilj och vid ett annat ett större sällskap. Ingen i den brokiga skaran verkar särskilt munter men det märkligaste är att det står en orörd kopp på bordet, med kaffe som säkert är iskallt vid det här laget.

Efter en omtumlande incident, där Tryggve och Anki räddar barnfamiljen från en tragedi, halar Tryggve upp en karta. Han vill prata om resan han tänkt ge Anki i födelsedagspresent. ”Hit”, säger han och pekar. ”Altweg heter byn. Och vi ska bo på ett gammalt fint hotell. Vi ska vandra, dricka vin och joddla i dalgångarna.”

”Ursäkta att jag lägger mig i.” säger en kvinna som reser sig från bordet med den orörda kaffekoppen och kommer fram till Anki och Tryggve. ”Jag kunde inte undgå att höra att ni ska ut och resa. Har ni några tips?” Det visar sig att den äldste i sällskapet, Gert Öberg, storbonde på gården Skrädarve, ska firas med en resa.

Byn Altweg, Österrike, mars. ”Skål bästa reskamrat!” säger Tryggve och höjer sitt champagneglas. ”Nu ska du se att vi kommer på utmärkta tankar om hur vi ska tillbringa första dagen i den här fina byn. Omgivningarna är storslagna.”

Anki sköljer ner sin croissant med champagnen, vilket känns smått syndigt på morgonkvisten, när en grupp gäster kommer in i hotellmatsalen. Synen får henne att flämta till. Det är sällskapet från kaféet i Dalhem.
Och strax därpå, när storbondens firande ska gå av stapeln, tar resan en olycksbådande vändning. Anki hittar nämligen den gamle storbondens svärson död – inrullad i en matta …