Dotti gnyr och sneglar upp på Lova. De stora Corgiöronen är resta och hunden slickar sig nervöst om nosen. Lova är också orolig. Det är något med skogen. Blåbärsriset och bladen på träden är ovanligt bleka och matta i färgen och skymningen smyger sig på. Lova skakar på huvudet och följer efter Ville. Hon vet att kvällens avsnitt är deras stora chans. ”Där är torvfabriken”, säger Ville och tar fram kompassen. ”Diket där de grävde fram Gråflickan ligger ungefär en kilometer åt det hållet.” Han visar med handen och återigen känner Lova en kall kåre längs med ryggraden. Fallet med Gråflickan har genom åren givit upphov till många skrämmande historier.  Det ovanligt välbevarade mossliket av ett människooffer från vikingatiden hittades i början av 70-talet. Flickan hade en påle instucken i bröstet och halsen avskuren. Det kusliga är att historien sedan tycktes upprepa sig när en ung kvinna mördades på liknande sätt tio år tidigare, fastbunden inne i torvladan. Mordet är fortfarande olöst. Lova drar efter andan och inser plötsligt vad det är som stör henne. Fåglarna har tystnat. Men Ville är i sitt esse. Han instruerar henne att börja filma och öppnar torvladans tunga dörr. Dotti morrar svagt, men Lova kan inte göra annat än följa efter in i mörkret … 

Allt hon behöver göra är att hålla sig i skinnet. Leo Asker slår sig ner på sin arbetsstol samtidigt som hon tänker på erbjudandet hon fick av polismästaren på moderns trädgårdsfest. Det skulle vara ett rejält kliv upp. Så får hon syn på mappen med det nya fallet. Ett ganska märkligt sådant, med kopplingar ända tillbaka till järnåldern. Och snart har hon Martin Hill på tråden. Inom loppet av några dagar äventyrar de både såväl sina nya förhållanden som chanserna till befordran – samt sina liv …