Kvinna utan mask

På studentfotot de nyss poserat för framstår de som gräddan av Danmarks ungdom – pojkarna i nypressade smokingar och flickorna i kritvita klänningar i den nya damiga längden. Hela härligheten är krönt av studentmössor med svartblanka skärmar. Men det var då, innan de skrattande och skrålande hällt i sig rikliga mängder vermuth och madeira under studentflakets korta uppehåll.

Sonja, eller Sonne som hon kallas i familjen, har inte heller hållit igen. När sången klingat ut  kastar hon simmiga blickar mot Akademin för de sköna konsterna i Charlottenborg slott där hon drömmer om att få utbilda sig till konstnär. Ända sedan hon som liten fick höra av familjens goda vän, konstsamlaren Carl Kjersmeir, att hon har det rätta sinnet. Men räcker det? Visserligen tycker hon om att rita, men har hon talang?

Efter sommarlovet är det meningen att Sonja ska studera franska, medan mamma planerar för förlovning med Mogens, som även han tagit studenten idag. Den stilige domarsonen kramar hennes hand, men Sonja besvarar inte närmandet. I stället får hon ögonkontakt med en mager yngling med ljusblå blick som hon utbyter några smått flörtiga ord med innan han försvinner i vimlet. Det är första gången hon ser Morten.
I början av hösten presenteras de för varandra av Bille, student på måleriskolan där Sonja lyckats få en plats, trots att terminen redan startat. Sonja, Morten och Bille kommer att följa varandra genom den nya underbara tid där allt tycks möjligt. Plötsligt frodas idealism och experimenterande. Ständigt diskuteras konsten och sexualiteten utforskas.  Och medan nazismen växer sig allt starkare blir Sonja och hennes vänner en del av motståndet.

När andra världskriget bryter ut är Sonja i Paris. Nu ställs allt på sin spets. Hur långt är hon beredd att gå för att försvara sin konst och – sin kärlek …?