Paket Ahndoril & Marklund

SISTA delen i Liza Marklunds hyllade Norrlandsserie!

För två år sedan gjorde Liza Marklund en bejublad comeback med sin nya kriminalserie från Norrbotten. Hon jämfördes med Kerstin Ekman, hyllades av kritikerna och älskades av läsarna! Nu är det äntligen dags för den tredje och avslutande delen om människorna i den lilla staden Stenträsk.
Det börjar med att en kropp flyter upp ur Kallmyren, och alla tror att det är polischef Wiking Stormbergs försvunna fru. Men Wiking vet att så inte är fallet. Den döde visar sig vara en man, fäst mot myrens botten med en påle genom hjärtat – likt en vampyr …

Stenträsk, 2021. Wiking Stormbergs försvunna hustru flyter upp ur Kallmyren mitt under Små grodorna. Eller det är då beskedet kommer. Det är en bärplockare som har hittat kroppen, inte långt ifrån den plats där Helena Stormberg sägs ha gått ner sig för drygt trettio år sedan.

Wiking lämnar midsommarfirandet och sin sambo Alice och beger sig upp i skogen och myrmarken. Han har precis förlorat sin mamma Karin, samt gått igenom cancerbehandlingen från helvetet, och tar beskedet med ro. En sak är han säker på. Det är inte Helena som ligger däruppe i myren.

Den döde visar sig vara en man. Genom bröstkorgen sticker en delvis förmultnad trästör upp, som har hållit kroppen på plats nere i myrvattnet. Wiking stirrar på hålet där mannens hjärta skulle ha suttit. Varför har han blivit pålad ner i jorden, som en vampyr?

Trots sin sjukskrivning börjar Wiking jobba med fallet. Samtidigt ordnar han med sin mammas begravning. Det är bara att följa anvisningarna hon skrivit och lagt i lådan med viktiga papper. Men önskan om att kremeras och spridas för vinden på en speciell plats på Stormberget förefaller märklig. Varför ville Karin inte begravas bredvid sin man, Wikings pappa?

Stenträsk, 1948. Karin är knappt två år när hon kommer till Långviken, den lilla byn som fanns innan Stenträsk, och hon tas inte emot med värme. Stormbergarna är släkt på hennes döda mammas sida, och hon kallas ”lill-kusinen”. Livet är hårt och de två familjerna som bor på varsin sida om vattnet är fiender. Karin får lära sig att Långströmmarna är Djävulen – men det är först långt senare som hon förstår innebörden i det.

På andra sidan viken ser hon ibland en ljushårig pojke leka med en gråhund vid strandkanten. Han heter Carl och är enda son till Stor-Nils Långström. En vinter möts de två barnen på isen. Det är eftermiddag och de är på väg hem från skolan. Karin skidar en bit bakom Carl som går till forts. Morgonens tjocka istäcke har blivit sprött och vattnigt, och plötsligt brister det under pojken. Karin störtar fram emot vaken och lyckas rädda honom med skidorna till hjälp. Efter den dagen börjar de två barnen i Långviken följas åt och ta hand om varandra. Mellan dem spirar något lika sprött som förrädisk is …

Mannen i myren och Karins hemliga historia flätas samman när Wiking börjar gräva i det förflutna. Vad var det egentligen som hände på Stormberget ..?

Första delen i NY pusseldeckar-serie av författarparet bakom Kepler!

Nu kommer något helt nytt av författarparet Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril, som ligger bakom pseudonymen och succén Lars Kepler! Jag kommer att hitta nyckeln är första delen om privatdetektiv Julia Stark. Det är en pusseldeckare som utspelar sig på ett norrländskt gods – där ett skrämmande fotografi dyker upp …

Det ringer på dörren. Julia Stark tar sin specialbyggda käpp och går ut i hallen. I spegeln får hon en glimt av sitt ansikte, med det vita ärret som löper över ena halvan. I vissa vinklar och ljus anses hon fortfarande vacker, men ärren finns även på insidan.

Mannen utanför har helt vitt hår, men ser ut att vara i femtioårsåldern. Han presenterar sig som PG Mott, skogspatron och godsägare. Så fort han kommit in och satt sig tar han fram sin mobil och lägger den på bordet framför Julia. ”Titta på den här bilden”, säger han med darr på rösten.

Fotot föreställer en man. Han sitter hopsjunken på ett betonggolv med händerna bundna i knäet. Skjortan har hasat upp över magen och över huvudet har han en jutesäck. Julia lutar sig närmare bilden. Ena sidan av säcken ser ut att vara genomdränkt av blod. Det har runnit över mannens bröst och ner mellan de särade benen. En stor pöl brer ut sig på golvet under honom. ”Vem är han?”, frågar hon, men PG skakar bara på huvudet.

Han berättar att han hittade fotografiet i sin mobil samma morgon. Det är taget med mobilens kamera klockan 23:25 kvällen innan, men han vet inte av vem. PG och hans fru Monika hade en middagsbjudning på godset i Västernorrland, och han drack så mycket alkohol att han har minnesluckor. Nu vill han anlita Julias detektivbyrå för att ta reda på sanningen.

Julia lovar att ta sig an fallet, och snart sitter hon i en bil på väg norrut. Bredvid sitter hennes exman, Sidney Mendelson, som har tagit ledigt från Norrmalmspolisen för att följa med henne till skogarna. Julia sneglar på hans händer på ratten. Randen efter ringen på fingret har för längesedan förvunnit, men minnena bränner som is. Hon vet att hon kommer att behöva hans hjälp med fallet. Kanske kan hon också vinna tillbaka hans kärlek?

Solen är på väg ner bakom skogsranden när de svänger in i en allé som leder fram till en praktfull herrgård. I samma stund som Sidney stänger av motorn öppnas porten och PG kliver ut på stentrappan tillsammans med en rödhårig kvinna i långbyxor och tunn kofta. ”Välkomna till Mannheim”, säger hon och ler. ”Jag heter Monika och är släktens golddigger.”

Efter ett klädbyte sitter alla fyra i en överdådig matsal och äter en trerätters middag. Julia och Sidney får veta att det var sex personer i huset den kväll då fotografiet togs. Värdparet och deras hushållerska Amelie, samt PG:s tre sysslingar. Bröderna André och Björn, som sitter i rullstol, och deras yngre syster Siri som – med Monikas ord – ”är en riktig slampa.".

Någon av dem är skyldig till mord. För det är ingen tvekan om att mannen på fotografiet är död. Frågan är bara vem han är, var hans kropp finns – och vem mördaren är …