”Här, mina vänner!”
Carin trycker pekfingret mot ett rött kryss i den nedre kanten av kartan. ”Hit ska vi.”
Hanna och Jenny lutar sig fram
”Huset är bedårande och ligger bara ett stenkast från vattnet!”
Tre veckor ska tjejtrion vara borta. De ska bila genom Europa ner till franska Cassis. Tänk att få lämna allt och bara äta och dricka gott, sola, bada och hänga på mysiga ställen.
”Ljuvligt! Det är för bra för att vara sant”, säger Hanna.
Och det är precis vad det är, för i samma ögonblick ringer hennes mobil. Det är mamma, som berättar att mormor, 85, har ramlat och brutit foten. Hon kommer att behöva någon hos sig när hon kommer hem från sjukhuset. Och denna någon är Hanna. Hennes syster Sara har småbarn och kan inte komma ifrån, och mamma har också förhinder.
”Hanna, tänk på hur mycket mormor ställde upp när ni var små”, säger mamma.
Det är sant. Hanna veknar. Frankrike får faktiskt vänta. När hon avslutat samtalet vänder hon sig till väninnor:
”Sorry. Ni får åka utan mig. Jag ska till Jämtland och mata höns och ta hand om mormor."
Snart sitter Hanna på tåget, och när hon kommer fram till Storsjöhöjden har mormor redan kommit hem från sjukhuset. Hon sätter genast Hanna i arbete. Hunden ska rastas, hönsen matas, fönstren putsas …
Utanför mormors hus böljar ängarna gröna, i fjärran skymtar fjällen – och den vackra Åsgården uppe på sin höjd.
För 25 år sedan, när Hanna var 17, hade hon och Mattias på Åsgården en himlastormande romans. Numera är Mattias getbonde med eget mejeri. Han lever ensam med dottern Felicia.
Snart väcks känslorna åter till liv mellan Mattias och Hanna, och Hanna blir förtjust i 9-åriga Felicia. Ändå bestämmer de sig vuxet för att hålla sin nyväckta relation på en sommarromans-nivå. Juni, juli, halva augusti …