Fråga aldrig om Marianne

Trots att Marianne och Ingrid är systrar är de som natt och dag. Marianne har ett mjukt sätt och en vänlighet som Ingrid tycker gör henne karaktärslös. Själv är Ingrid en rastlös och slående vacker ung kvinna med hög svansföring som bär på stora drömmar om hur hennes liv ska bli. Som liten hörde hon föräldrarna gräla en gång och snappade upp orden ”Ingrid är en ond flicka”. Hon vet att hon kan vara känslokall ibland, men gör det henne verkligen till en ond människa?

Efter ett kort äktenskap lämnar Ingrid Sverige och flyttar till Frankrike. Eller flyr snarare. Systern Marianne har precis berättat att hon och hennes man väntar barn, vilket blir för mycket för Ingrid som också drömmer om att bli mamma.

Ingrid kommer till Paris 1957 och i början är hennes liv som en romantisk saga. Hon får ett bra jobb och blir ganska snart blixtförälskad i Pierre. De gifter sig och den här gången känns allt rätt. Hon bestämmer att inget ska få komma emellan dem och lyckan är total när de får en efterlängtad dotter som de döper till Marianne. Den första tiden som förälder är den bästa i Ingrids liv. Aldrig har hon varit så lycklig som då.

Men gradvis försvinner skimret och Ingrid känner sig mer och mer instängd. Hon förstår sig inte heller på sin dotter som hon tycker är för vek och Pierre verkar dra sig undan från henne. Så en dag hittar Ingrid ett långt, mörkt hårstrå i handfatet. Har en annan kvinna varit där, i hennes badrum, när hon och Marianne var på Sverigebesök? Pierre förnekar att han har varit otrogen, men nu när misstankarna slagit klorna i henne blir katastrofen oundviklig. Och allt kulminerar en olycksalig natt i april 1979 ...