Författarmöte
Anna Jansson: “Det har alltid intresserat mig varför ett brott begås”
Den populära serien om Maria Wern finns både som tv-serie och i bokform. Anna Jansson firar 25 år som författare i år och i en intervju med oss berättar Anna om idén till den nya deckaren Rädslans labyrint och vad hon vill att läsarna ska ta med sig från den.
Grattis Anna! Du firar 25 år som författare 2025! Vilken har varit höjdpunkten som författare under dessa år (om du får nämna en)?
- När jag fick veta att min första bok skulle publiceras.
Kriminalkommissarie Maria Wern har ju blivit en publikfavorit, både som tv-serie och i bokform. Vad är det med henne som folk gillar så mycket?
- Maria är en hängiven polis som verkligen går in för sitt jobb. Hon har ett stort hjärta och medkänsla för dem som inte har det så lätt i livet. Marias privatliv är säkert lika spännande som deckargåtorna. Det finns en lågmäld humor och igenkänning.
“Situationen blev så hotfull och farlig att vi tvingades lämna badplatsen”
Är det något du irriterar dig på hos Maria Wern efter 25 års samarbete?
- Ja, hon tar alldeles för stora risker, särskilt i tv-serien.
Hur fick du idén till Rädslans labyrint?
- Jag var med barnbarnen på en badstrand där det dök upp en kamphund med en ägare som inte kunde hantera hunden. Situationen blev så hotfull och farlig att vi tvingades lämna badplatsen.
Vad ville du berätta med Rädslans labyrint?
- Den handlar om ett tonårsgäng och hur man formas under de viktigaste åren på gymnasiet. Antingen att bli stark och självständig eller som i boken att förlora självförtroendet och blint lyda en ledare och inte våga stå upp för den man är och det man tycker är rätt.
“Det har alltid intresserat mig hur ett brott begås, än hur det skedde”
Du har ju gett ut böcker i 25 år och dessutom varit väldigt produktiv. Tycker du dina romaner har något tema (eller röd tråd/minsta gemensamma nämnare)?
- De handlar alltid om kärlek och årets bok Rädslans Labyrint är inget undantag. Toxiska relationer som leder till brott är ett genomgående tema. Det har alltid intresserat mig mer varför ett brott begås, än hur det skedde. I mina feelgood-böcker om hårfrisörskan på Salong dámour i Visby är också vardagsrelationer det bärande temat.
Vad vill du att läsaren tar med sig från Rädslans labyrint?
- En stund av spännande läsning och kanske kan den väcka minnen från tonåren och tankar om varför livet blev som det blev.
Vilken är den finaste komplimang du fått för någon av dina böcker (både vuxna och barn)?
- Det var två killar som kom när jag signerade mina barnböcker om detektiv Emil Wern. De köpte varsin bok, gick hem och läste ut dem och kom tillbaka för att köpa fortsättningen innan min signering var över för dagen. Det var inte vad de sa, utan vad de gjorde som var komplimangen.
“Maria Wern är mer en ideal väninna som jag verkligen skulle kunna prata med långt in på natten”
Du jobbade som sjuksköterska innan du blev författare. Saknar du något från ditt jobb som sjuksköterska?
- Absolut! Det kändes verkligen meningsfullt och jag hade så underbara arbetskamrater.
Vad gillar du att göra när du inte skriver?
- Gå på loppisar och secondhandaffärer för att hitta det oväntade. Jag gillar att laga mat, baka och att hålla på i trädgården. Jag och min son gör vin på mina druvor och äpplen just nu.
I dina böcker har vi bl.a. lärt känna Maria Wern, kriminalinspektör Kristoffer Bark, frisören Angelika Lagerström på Salong d´Amour och alla deras anhöriga, vänner och fiender. Vem av alla du skrivit om ligger dig extra varmt om hjärtat?
- Om Kristoffer Bark hade funnits på riktigt hade jag nog blivit förälskad i honom. Min son tycker att jag är som Angelika Lagermark i feelgood-serien, men jag vågar inte fråga honom hur då. Maria Wern är mer en ideal väninna som jag verkligen skulle kunna prata med till långt in på natten.
Om Rädslans labyrint var en drink, vilken skulle den vara?
- En dödsgrogg på alla slattar i barskåpet!
Du är ju en flitig författare, så jag misstänker att du skriver på något redan. Vad får vi läsa härnäst?
- Det kommer en ny bok om Örebropolisen Kristoffer Bark, en ny bok i feelgood-serien om hårfrisörskan i Visby, och en barnbok i serien om Tvillingspanarna.
Anna Jansson
Född: 1958 - blev pensionär i går men tänker inte sluta jobba förrän kistlocket slår igen.
Bor: I Örebro, anser min sambo, men jag har även en lägenhet i Visby.
Familj: Sambo, 3 barn, 3 bonusbarn och snart 8 barnbarn.
Författare du alltid läser: Karin Slaughter.
Bok som gjort avtryck: Moltza älskaren, av Torbjörn Säve.
Vill läsa härnäst: Richard Osmans böcker som min sambo gillar.
Beskriv dig själv med tre ord: Målmedveten, full av energi, nyfiken.
Dold talang: Jag har skrivit ett nummer av Fantomen.
Motto: Man ska inte ropa hej förrän man är över ett bäcken, som vi säger i vården.
LÄS FLER FÖRFATTARINTERVJUER: