Institutet

12-årige Luke Ellis har alltid vetat att han är speciell, att han är extremt begåvad för sin ålder. Ett geni. Han går därför på en skola för specialbegåvade barn, där en del tioåringar läser matte på gymnasienivå, andra talar fyra språk flytande. Men Lukes begåvning skiljer sig mot de andra eleverna på skolan, för hans specialbegåvning gäller inte bara en sak, utan han är bra på allt. Hans intelligens är exceptionell, på en vecka suger han i sig två terminers extremt komplicerat material på doktorandnivå. Nu är han redo för att läsa två universitetskurser samtidigt …

Luke är en av mycket få elever vars undervisning på den exklusiva skolan bekostas av stipendium, då hans föräldrar, Herbert, som arbetar på en kartongfabrik, och Eileen, som är högstadielärare annars aldrig skulle aldrig ha råd att betala de skyhöga terminsavgifterna.  

Luke har även en annan begåvning, en förmåga som kommer fram när han blir upprörd. Det kan vara ett glas som spricker i tusen bitar, tallrikar som skramlar av sig själva i skåpen eller faller ned på golvet och krossas utan att någon vidrört dem ...

En natt vaknar Luke och känner att något är fel. Fruktansvärt fel. Han är i sitt rum, men ändå inte ... Rättare sagt, det ser ut som hans rum. Men det är något som inte stämmer. Han öppnar dörren och ser ut över en institutionskorridor. Grå dubbeldörrar, sådana man öppnar med en tvärslå. Var har han hamnat egentligen?

Luke har kidnappats från sitt hem och hamnat på Institutet, långt inne i skogarna i Maine.

Snart träffar han på andra barn, alla med speciella förmågor … På Institutet finns mycket att vara rädd för, det förstår han snart. Vakter. Sprutor. Prover …  Men det är inte allt.  Mardrömmen har bara börjat. Så försvinner ett barn. Och snart ett till. De syns aldrig till igen. Och Luke förstår att han måste försöka ta sig därifrån …

Så fort som möjligt.