Året är 1936. I Gävle grönskar sommaren som bäst och ån glittrar förföriskt i solskenet. I staden bor den unga politiskt engagerade Klara Jansson som just gjort en lika hemsk som omvälvande upptäckt. Hon är med barn. Samtidigt har pappan till barnet, Ingemar Bäckström, vänt sig bort från henne. Han vill inte längre träffas för han har sett henne dansa iväg med en annan man. Med charmören Hellgren. Klara har kränkt Ingemar och han tänker inte krusa henne. Stoltheten skiljer dem åt, ändå kommer de alltid, så länge de lever, att finnas i varandras tankar.

Men Klara står på egna ben. Varje dag sorterar hon spaghetti på Makaronfabriken, klädd i huckle och arbetsrock. Hon hyr ett litet rum hos en ensamstående kvinna. Ingemar jobbar i hamnen som stuvare där han bär tunga kaffesäckar dagarna i ända. Han är olik andra män som Klara känt, han låter tankarna sväva iväg och påstår sig minnas sådant som han omöjligen kan komma ihåg. Hans ideal är höga och han fantiserar om ett rättvist och jämlikt samhälle. Kanske är det inte en slump att Ingemar föddes samma dag som Joel Hägglund, sedermera Joe Hill, avrättades i USA. Joe Hill är i alla fall hans ledstjärna och förebild.

Förgäves försöker Klara få en chans att berätta för Ingemar att hon är gravid, men han är fullt upptagen med att formulera ett avskedsbrev till henne. Det får räcka som adjö. För hennes svek har tänt hans politiska glöd och han har fattat ett avgörande beslut. Han ska anmäla sig som frivillig i Spanien, där Inbördeskriget pågår. Tillsammans med sina spanska bröder ska han bekämpa general Franco och fascisterna. Föga anar han vad som väntar honom – helvetet på jorden, explosioner, död och förintelse.

En grupp ditresta svenska kommunister slåss mot fascisterna och godtar Ingemars förslag att döpa sin enhet till Joe Hill-brigaden.  Men priset för att besegra ondskan är omänskligt högt och Ingemar får begrava flera av sina kamrater. Trots allt elände som omger honom filar han ständigt i fantasin på ett brev till Klara. Han har inte glömt henne.

Hemma i Gävle försöker Klara, som ensam mor, skapa ett drägligt liv för sin lilla dotter och sig själv. Hon får nya vänner och engagerar sig samtidigt i kampen för kvinnors rättigheter. Ändå tänker hon ofta på Ingemar ...