Det är den lilla femåriga Märta som hittar kroppen i en snöig skogsdunge, omgiven av täta granar. Mannen ser ut att ha lagt sig för att vila mitt i en vit sal, omgiven av snö och med ena armen utsträckt som om han väntar på att ta emot något. Ögonen är uppspärrade, han är skjuten i tinningen och håret är kletigt av blod. En fruktansvärd syn, och alldeles i närheten av en lekplats och förskolan Nyckelpigan. Ett skjutvapen ligger bredvid kroppen, men han har också flera märkliga små jack i nacken och det är ganska snart uppenbart att det inte rör sig om självmord …

Dylan Svensson är kriminalkommissarie i Glimsjö och leder utredningen. Glimsjö är en liten sömnig ort där det inte brukar hända så särskilt mycket. Den senaste tiden har Dylan mest pimplat kaffe och lyssnat på radio för att få timmarna att gå. Varvat med en och annan öl på Stadshotellet. Men upptäckten av den mördade mannen i skogen skärper alla hennes sinnen. Mannen heter Stigberg och har precis avtjänat ett fängelsestraff för barnpornografibrott. Avskyn väller upp inom henne igen, de foton och filmer som beslagtogs i hans hus kommer hon aldrig att glömma.

Nu är hon återigen tvungen att gå in i hans hem. Allt är kusligt dött därinne, förutom en sak som bryter av mot allt det dystra. En livs levande pelargon med skära blommor och ett litet kort nerstoppat i jorden: ”Välkommen hem. Jag har saknat dig 😊” Handstilen är barnslig och vem vill ge en smiley med överdrivet leende till Stigberg? Vem kan ha saknat honom?

Så hittas ännu en man mördad. Efter att ha sprungit in i alltför många återvändsgränder inser Dylan att mer än en person inte berättar hela sanningen …