Båten

De sex kvinnorna som väntar på att segla Atlanten tillsammans är känner inte varandra. De flesta är över femtio, på andra sidan om karriär och familjeliv, med bilder på barnbarnen i sina mobiler. De är ivriga att komma i väg, men så länge vindens piskar runt deras huvuden och linorna smattrar mot masterna måste de vänta. Parvani, deras kapten, är noga med det, så fort det blåser mindre än tio sekundmeter ska de dra. Hon, den mest erfarna av dem, hon som korsat jordens alla hav, är den som kan få tyst på de skrytsamma och skrävlande männen på restauranten i hamnen där de samlats innan avfärd. Parvani har seglat jorden runt och har nu kommit till sista etappen, från Kapstaden till Västindien. Hon presenterar med stolthet sin kvinnliga besättning och deklarerar ”Vi seglar helt enkelt bättre när män inte är med” inför de förbluffade männen som snabbt tystnar.

Ada, den yngsta av kvinnorna, är mest otålig att komma iväg. Hon betraktar de äldre kvinnorna med viss skepsis, men visst måste väl en erfaren kapten som Parvani ha plockat ihop de bästa inför en sådan krävande långsegling? Men alla är inte så vana seglare ska det visa sig, men vissa har andra egenskaper som kan var nyttiga att ha, som den oerfarna Marie,  som sjuksköterska får hon ansvara för besättningens viktiga sjösjukeplåster.

Innan de ska sätta segel och kasta loss och styra ut från Afrika, måste de först proviantera för flera veckor till havs. 3 kilo socker, 5 kilo mjölkpulver, 20 konservburkar med grönsaker och 40 kilo protein i form av olika bönor, potatis, ris och pasta och 20 kilo grönsaker stuvas undan inför avfärden. Parvani har total koll och allt går förbluffande smidigt. Hon är en sann ledare som får alla att må bra.

I takt med att S/Y Malina rör sig genom vågorna på det enorma och ibland farliga havet möter de sex kvinnorna rädslor, konflikter och svek, men där finns också värme och vänskap. Och hemligheter avslöjas …