Författarmöten
Carin Hjulström: "De här vill jag se i rollerna ..."
Nu är Carin Hjulström tillbaka med en ny del i cosy crime-serien Säbyholms gröna fingrar. I nya sjunde fristående delen Ett orimligt straff dras polisen Olle in i ett mordfall med kopplingar till en lokal maffia. För Månadens Bok berättar Carin Hjulström om nya boken, sitt motto och sina dolda talanger.
Hur fick du idén till Ett orimligt straff?
- Jag funderade på hur mordoffren i hela serien hade mist livet och kom fram till att det jag inte hade använt mig av var … pendeltåget. Bilden av hur lokföraren på morgonens första pendeltåg ser kroppen ligga på spåret, men inte hinner stanna etsade sig fast. Idén med böckerna om plantskolan Säbyholms gröna fingrar är ju att de ska upplevas som tidlösa, men jag försöker alltid ha med någon tematik om den tid vi lever i så att storyn ska kännas relevant. Den här gången kunde jag inte längre bortse från den ökande gängkriminaliteten, som ju finns även i Säbyholms närbelägna samhälle, Bro. Skulle det funka i en genre som cosy crime? Ja, om jag skapade en helt egen variant.
Hur skulle du beskriva den?
- Ett orimligt straff är nog den mest komplexa boken i serien och även om det som vanligt bjuds på mycket sommar, starka känslor, relationer och humor har den här boken en något dovare underton eftersom gängkriminalitet nu även hotar idyllen i Säbyholm.
Har du någon gång blivit överraskad av dina egna karaktärer när du skriver – att de tagit en oväntad riktning?
- Oh, ja! Det händer ofta. I den här boken gör till exempel Olle något han vet att han inte borde göra, som också får katastrofala följder. Anton balanserar hela tiden på gränsen till att låta sig lockas in i kriminalitet igen. Och Siris humör och känslor är starkare än jag trodde. Men värst och underbarast är alltid Viveca Lagercrantz! Älskar att skriva om henne.
Vad gör du helst när du inte skriver?
- Då är jag i skogen med min hund Ester. Vi går minst en timme varje dag. På sommarhalvåret orienterar vi. Sedan sjunger jag i kör och spelar fiol. Jag älskar jag att träffa vänner, äta min sambos goda mat och att titta på spännande serier. Just nu är jag helt fast i The Killing.
Om du inte var författare, vad skulle du vilja jobba med då?
- Då skulle jag förmodligen jobba som journalist på radion eller skriva krönikor och ledare i någon större tidning. Jag har skrivit för GöteborgsPosten i många år. Skulle vara kul att få skriva även för till exempel Dagens Nyheter. Att skriva film- och tv-manus, som jag gjorde förr i tiden, skulle också vara kul.
Vad tycker du är viktigast när man skriver cosy crime?
- Att man har uppfunnit ett universum som är härligt att befinna sig i, att karaktärerna är så intressanta att man verkligen blir nyfiken på dem och att man tar historien på lika stort allvar som om man skrev en renodlad deckare.
Om Ett orimligt straff var en växt på Säbyholms plantskola, vilken skulle den vara?
- Ett orimligt straff skulle nog vara den gula buskrosen The poet´s wife, som doftar underbart av citrus, växer både på bredden och på höjden, är fantastiskt vacker men också har vassa taggar man kan sticka sig på.
Det här är sjunde delen i Säbyholms gröna fingrar. Blir det fler delar?
- Det blir fler delar! Det kommer en kortare julspecial 2026 och när jag har släppt två böcker i min nya serie Mord på Kullaberg tar jag upp Säbyholms gröna fingrar igen. Det kan vara skönt för Siri, Olle och Anton att få vila lite.
Om Säbyholms gröna fingrar skulle bli tv-serie, vilka vill du se i huvudrollerna?
- Så svårt! En något yngre Suzanne Reuter som Siri hade varit magiskt. Jag kan också tänka mig Petra Mede! Som Olle ser jag gärna Per Lasson eller Oscar Töringe, som vi syntes i Tunna blå linjen. Anton skulle spelas av någon som ännu inte har slagit igenom.
Carin Hjulström
Född: I Göteborg 1963
Bor: I gammal villa i Stäket, norr om Stockholm. Har också ett hundra år gammalt missionshus på Gotland och en liten skrivarlägenhet på Costa Brava, norr om Barcelona.
Familj: Sambon Folke Alin, pianist och kördirigent, barnen Clara och Oscar med respektive.
Författare du alltid läser: Åsa Larsson, Jo Nesbö och John Ajvide Lindqvist.
Bok som gjort avtryck: Sly av Sara Strömberg. Tonen golvade mig helt.
Vill läsa härnäst: Sniglar och snö av Agneta Pleijel.
Beskriv dig själv med tre ord: Nyfiken, ambitiös, glad.
Dold talang: Kan orientera och spela fiol.
Motto: "Oavsett vad som händer är det bara att fortsätta streta på, uppåt, framåt."
LÄS OCKSÅ: