Stilla havet ligger spegelblankt, och Carl njuter av utsikten medan hans fru Helene slumrar bredvid honom i taxin. Nu börjar semestern och helst vill han dela den här stunden med henne, men istället låter han henne sova och skjuter försiktigt in en kudde under hennes nacke. Det här är precis vad de behöver; en lång semester för att hitta tillbaka till varandra. Trots allt som hänt är hon fortfarande hans livs kärlek. Han kan bara hoppas att hon känner samma sak.

Men beviset för det är väl att hon bokade den här resan. Han, som är van vid att ha stenkoll i både jobb och privatliv, fick inte göra någonting. Helene hittade ett riktigt drömhus i Kalifornien och ordnade med husbytet.

Carl kastar en blick på klockan och inser att det amerikanska paret just nu är på väg till hans och Helenes villa i Stockholms innerskärgård. En ilning av obehag över att ha släppt kontrollen drar genom honom. Tur ändå att han har installerat övervakningskameror i alla rum …

Och Helene behövde verkligen något att sysselsätta sig med för att inte gå under. Det var länge sedan hennes skådespelarkarriär havererade. Inte för att hon inte var duktig. Tvärt om, det är nästan skrämmande hur hon kan gå in i en roll.

”Men gud, så fint!” Chauffören har knappt hunnit bromsa in framför villan i Santa Cruz förrän Helene hoppar ur. Carl tar på sig ett leende och kliver efter. Visserligen tittade han bara som hastigast på bilderna av huset när Helen ville visa honom – men var det verkligen så här det såg ut?

Tankarna avbryts av att hon säger att hon har en överraskning, och att han ska gå ut och vänta vid poolen.
Utsikten över havet och horisonten är alldeles fantastisk. Carl slappnar av och tänker att allt kommer blir bra. Han hoppas att Helenes överraskning innebär att han får röra vid henne igen …
Då ser han det. Något stort, vidrigt och uppsvällt flyter i poolens turkosblå vatten …