”Vad jobbar du med?” frågar kriminalkommissarie Bertil Ringmar när han kommer in på Erik Winters rum. De båda Göteborgspoliserna har ofta sökt sig till varandra, och resonerat sig fram till lösningar. En metod de utvecklat under decennier, byggd på erfarenhet. Och nu behövs den mer än någonsin sedan en ung flicka, Cornelia David, blivit knivskuren, men överlevt och förts till sjukhus. Gärningspersonen har siktat in sig helt och hållet på ansiktet.

Det är inte första gången. När Ringmar kom in läste Winter om tre tidigare offer. Louise Renter, Rebecka Ingemarsson och Anna Borgkvist. Det var sju år sedan även de fick sina ansikten förstörda. Samma tillvägagångssätt och plats, intill Göta älv. Då befann sig Winter i Marbella och det var Ringmar och kollegorna som hade hand om utredningarna, utan att lyckas hitta den skyldige.

Cornelia måste ha mött någon nere vid älven under sommarnatten. Någon som ville att hon skulle dö, eller leva skadad resten av livet. Men vad gjorde hon där, vid den smutsiga älven? Frågorna hopar sig och ju djupare Winter och Ringmar gräver, både i det nya och de gamla, fallen, desto mer övertygade blir de om att gärningspersonen är på jakt efter fler offer – i närtid.

När så Ringmar, som känner sig alltmer trött, gammal och glömsk, får veta att hans son Martin, som bor i Kuala Lumpur, är som uppslukad av jorden, tar allt en ny vändning. Han, som genom åren haft en knackig relation till sin son, beslutar sig för att åka till Kuala Lumpur. Nog ska väl en erfaren kriminalpolis kunna hitta en spårlöst försvunnen person även där?

Men efter bara några dagar på plats inser Ringmar att han behöver Winters hjälp. Så under sommaren sista skälvande dagar blir de båda kriminalarna indragna i ett livsfarligt sökande efter sanningen längs grumliga floder – i såväl Kuala Lumpur som Göteborg …