”Är du helt jävla inkompetent!” Ljuden från köket får gästerna på den nyöppnade restaurangen Hav & Salt att hoppa till. ”Han skäller värre än Gordon Ramsey”, viskar Erica och lutar sig fram över bordet mot Patrik.

De har sin första kväll utan barn sedan Nora föddes för sex veckor sedan. Erica ler mot Patrik, och ser sig sedan omkring. Gröna Lid går knappt att känna igen. Det är en av de mest anrika lokalerna i Fjällbacka och har genom åren fungerat som biograf, pensionat, restaurang, danspalats, nattklubb och till och med bank. Nu har lokalen genomgått en fullständig renovering inför öppnandet av finkrogen Hav & Salt. På en av de diskret ljusgröna väggarna hänger ett inramat foto av familjen Rudberg, och Ericas blick fastnar på Sofies unga ansikte. Idag är det årsdagen för hennes försvinnande.

”Hur kommer det sig att du aldrig skrivit om Sofies försvinnande?”, frågar Patrik som följt Ericas blick.

Erica rycker på axlarna. Tanken har slagit henne, men att skriva om Sofie hade känts sensationslystet. Hon var några år äldre och hängde med de coola tjejerna. Sofie var en av de ouppnåeliga, populär och omsvärmad. Så en kväll, i samband med en fest, försvann hon plötsligt. Nu har det gått trettio år sedan dess, men det finns fortfarande inget spår efter henne. Ingen kropp, inga ledtrådar ... Erica ryser till.

När de kommer hem ett par timmar senare sover alla barnen i sina sängar. Erica väcker Patriks mamma Kristina som somnat i soffan, och tackar henne för hjälpen med barnen. ”Åh, det var inget besvär alls. De har varit små änglar. Och den lilla är ljuvlig.”

Kristinas snälla ord får det att hugga till i bröstet på Erica. Hon har älskat sin yngsta från första stund, men oroar sig för hur andra människor ska bemöta henne. Världen är inte alltid nådig mot den som är annorlunda.

Nästa dag har Patrik precis fyllt på kaffe när dörren in till Tanumshede polisstation öppnas. En liten tant med förskrämt ansiktsuttryck kliver in. ”Jag mördade honom”, säger hon.

En stund senare vet Patrik inte riktigt vad han ska tro. Den drygt åttiåriga kvinnan berättar att hon efter år av misshandel en dag fick nog och dödade sin man med råttgift. Nu ligger han begravd på stadens kyrkogård. I trettio år har hon burit sin skuld i det tysta, men nu orkar hon inte längre.

”Du förstår att vi kommer behöva ta upp honom?”, säger Patrik, och den gamla kvinnan nickar.

Men när graven öppnas görs en makaber upptäckt. Något som sätter nytt ljus på Sofies försvinnande …