Kurragömma

Gundsømagle, maj, 1992. Biologiläraren leder barnen runt sjön. Nio- och tioåringarna lunkar tappert på i solgasset. Utrustade med gummistövlar, hinkar och håvar har de samlat fjädrar och äggskal från mesar, tärnor och måsar. Men nu börjar orken tryta.

”Då så! Lägg ifrån er ryggsäckarna och stick i väg och lek kurragömma, så äter vi sen. Emil, du får börja räkna.”

Efteråt kommer biologiläraren få frågan om han hörde motorbuller samtidigt som han samlade ihop håvar och hinkar och började gå tillbaka mot bussen. Men just i stunden, med svetten rinnande i pannan, vill han bara få en paus. Så han lämnar barnen ensamma.

”Räkna till fem och räkna till sex …” När Emil är klar med ramsan öppnar han ögonen och ser sig omkring. Alla är utom synhåll men han vadar kvickt genom vassen längs strandkanten, där han hörde fniss för en stund sedan. ”Hittad!”

Snart är det bara tre barn som saknas. Alla de andra har snällt fått lufsa tillbaka. Emil går längre ut i terrängen, där de inte får vara. Vassrören vajar runt honom. ”Säg kucku!”, ropar han.

Svaret låter inte som de andra. Det är mer livfullt, nästan som en riktig fågel. Och samtidigt överraskande nära. Emil rycker till och tar ett tveksamt steg framåt. Han sträcker ut handen för att föra undan vassen.

Då kommer tanken att det kanske inte är en av hans klasskamrater, utan någon annan som deltar i leken. I samma stund hör han ljudet av tunga andetag …

Köpenhamn, februari, nutid. Utredaren Naia Thulin är måttligt road över att få ett ärende med en försvunnen medelålders kvinna. Inget i villan tyder på att ett brott har begåtts, tvärt om är det ovanligt välstädat. 

Och just nu vill hon hellre fokusera på annat. Om någon för ett halvår sedan hade sagt att Naia skulle dejta en frånskild pappa på sin dotters skola så hade hon skrattat. Inte bara för att det lät fånigt, utan också för att hon då hade fått sitt hjärta krossat.

Men snart dras Naia in i fallet. Det visar sig att offret har varit utsatt för stalking. Kvinnan har fått hotfulla sms som anspelar på en barnslig räkneramsa. Det sista medlandet är bara ett ord: ”Hittad!”

Dessutom finns uppenbara likheter med ett olöst mordfall på en nittonårig flicka. När Naias chef får höra det bestämmer han att Europol ska kopplas in. Det betyder att Naia återigen måste samarbeta med Mark Hess, mannen som krossade hennes hjärta.  

Tillsammans får Mark och Naia upp ett oväntat spår. Det verkar handla om en pervers kurragömmalek som började en vårdag för mer än trettio år sedan – när en trevlig skolutflykt förvandlades till en mardröm ...