Nämn inte de döda
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Sophies val:
Christina Wahldén får skynda sig med nästa del. Jag älskar miljön och karaktärerna. Och dessutom skriver hon om aktuella och angelägna ämnen. Det kan inte bli bättre!
Följ med Down Under! 1:a delen i NY svensk deckarserie som utspelar sig i Australien!
En bufflig, tilltufsad polisman med hjärtat på rätta stället, en föräldralös vallabyunge och en ung svenska som hittar en död kvinna på stranden. Det är några av ingredienserna i den första delen i en helt NY svensk deckarserie, som utspelar sig i Australien.
The winner takes it all. ABBA-musiken dånar på full volym ur bilens högtalare, och Bluey sjunger med och gasar på. Han vill hem till Darwin innan mörkret har sänkt sig helt. Ingen vill vara ute och köra på natten här i det nästan laglösa Norra Territoriet. Då ser han något i ögonvrån. En liten skugga invid vägen. Han stannar i det röda gruset. En vallabyhona ligger på vägrenen. Pälsen är hel men skallen krossad. Och i pungen ligger en liten unge. Den stirrar chockad på Bluey med blanka ögon. Den överlever aldrig på egen hand. Men hur ska han ha tid att föda upp en vallabyunge med nappflaska? Som polis är han ju aldrig hemma. Men han har inte hjärta att lämna den här. Bluey stoppar ner ungen i en tygkasse och lägger den på passagerarsätet. Gillar du ABBA? frågar han med ett leende och startar bilen.
Mindil Beach är en underbar plats att springa på i morgonljuset. Greta njuter av morgonluften, så olik de kalla svenska morgnar hon lämnat bakom sig. Hon är här i Darwin för att studera ursprungsbefolkningens konst, och varje morgon tar hon en joggingtur på stranden. Nu är den nästan öde, sånär som på några hundägare, och alla håller sig på behörigt avstånd från vattnet. Att bada är inte att tänka på, för havet är fullt av salties, saltvattenskrokodiler.
Greta drar in doften av eukalyptus. Då ser hon det. Det ligger något i sanden lite längre bort. En mörk skugga. Först tror hon att det är en trädstam som flutit i land, men sen ser hon en hand. Hon går närmare. Det dånar i öronen. Hon borde inte vara så nära vattenlinjen. Krokodilerna. Det är någon som skriker. Är det hon själv eller kakaduorna i träden? Kroppen i sanden är klädd i en rosa klänning med spets runt halsen. Det ser nästan ut som ett nattlinne. Söndertrasat nedtill. Benen är borta, ansiktet också.
Bluey och hans nya kollega, den oerfarna men skärpta Jess, kallas till Mindil Beach. Bluey har vallabyungen, som han nu döpt till Mango, med sig i en dinglande väska. På avstånd ser Bluey vittnet som hittade kroppen. Hon heter visst Greta, men ser precis ut som ABBA-Agneta. Bluey knäböjer i sanden. Offret, troligtvis en kvinna ur ursprungsbefolkningen, ser ut att ha råkat ut för en krokodilattack. Men det är något som inte stämmer …
Christina Wahldén
Christina Wahldén är författare och journalist. Hon drivs av en passion för Australien sedan hon studerade i Sydney. Under sina många år som kriminalreporter på Svenska Dagbladet bevakade hon främst våld mot kvinnor och flickor. Nämn inte de döda, första delen i deckarserien om Darwin, nominerades till årets bästa svenska kriminalroman av Svenska Deckarakademin.
Sophies val:
Christina Wahldén får skynda sig med nästa del. Jag älskar miljön och karaktärerna. Och dessutom skriver hon om aktuella och angelägna ämnen. Det kan inte bli bättre!
Följ med Down Under! 1:a delen i NY svensk deckarserie som utspelar sig i Australien!
En bufflig, tilltufsad polisman med hjärtat på rätta stället, en föräldralös vallabyunge och en ung svenska som hittar en död kvinna på stranden. Det är några av ingredienserna i den första delen i en helt NY svensk deckarserie, som utspelar sig i Australien.
The winner takes it all. ABBA-musiken dånar på full volym ur bilens högtalare, och Bluey sjunger med och gasar på. Han vill hem till Darwin innan mörkret har sänkt sig helt. Ingen vill vara ute och köra på natten här i det nästan laglösa Norra Territoriet. Då ser han något i ögonvrån. En liten skugga invid vägen. Han stannar i det röda gruset. En vallabyhona ligger på vägrenen. Pälsen är hel men skallen krossad. Och i pungen ligger en liten unge. Den stirrar chockad på Bluey med blanka ögon. Den överlever aldrig på egen hand. Men hur ska han ha tid att föda upp en vallabyunge med nappflaska? Som polis är han ju aldrig hemma. Men han har inte hjärta att lämna den här. Bluey stoppar ner ungen i en tygkasse och lägger den på passagerarsätet. Gillar du ABBA? frågar han med ett leende och startar bilen.
Mindil Beach är en underbar plats att springa på i morgonljuset. Greta njuter av morgonluften, så olik de kalla svenska morgnar hon lämnat bakom sig. Hon är här i Darwin för att studera ursprungsbefolkningens konst, och varje morgon tar hon en joggingtur på stranden. Nu är den nästan öde, sånär som på några hundägare, och alla håller sig på behörigt avstånd från vattnet. Att bada är inte att tänka på, för havet är fullt av salties, saltvattenskrokodiler.
Greta drar in doften av eukalyptus. Då ser hon det. Det ligger något i sanden lite längre bort. En mörk skugga. Först tror hon att det är en trädstam som flutit i land, men sen ser hon en hand. Hon går närmare. Det dånar i öronen. Hon borde inte vara så nära vattenlinjen. Krokodilerna. Det är någon som skriker. Är det hon själv eller kakaduorna i träden? Kroppen i sanden är klädd i en rosa klänning med spets runt halsen. Det ser nästan ut som ett nattlinne. Söndertrasat nedtill. Benen är borta, ansiktet också.
Bluey och hans nya kollega, den oerfarna men skärpta Jess, kallas till Mindil Beach. Bluey har vallabyungen, som han nu döpt till Mango, med sig i en dinglande väska. På avstånd ser Bluey vittnet som hittade kroppen. Hon heter visst Greta, men ser precis ut som ABBA-Agneta. Bluey knäböjer i sanden. Offret, troligtvis en kvinna ur ursprungsbefolkningen, ser ut att ha råkat ut för en krokodilattack. Men det är något som inte stämmer …
Fler böcker av samma författare
Bäst pris just nu!
