Berätta aldrig det här
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
En av höstens starkaste självbiografiska romaner!
Journalisten, talaren, programledaren och författaren Frida Boisen har aldrig tidigare berättat om den hemlighet som genomsyrat så många år av hennes liv med skuldkänslor. I romanform berättar hon nu sin historia. Berätta aldrig det här är en stark och drabbande berättelse om en skavande mor-dotter-relation som slutar i tragedi …
”Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva uti hundrade år …”
Frida vaknar av sin älskade mans och lilla dotters sång. Hon tänker att hon är den lyckligaste mamman i världen. Hon har ingen aning att om bara några timmar kommer mors dag att sluta ett hav av bottenlöst mörker …
När Frida senare sjunger ”Nu ska vi sjunga”, ihop med dottern, tänker hon att de måste sjunga den för mamma Rosita någon gång – det skulle få hennes ögon att glittra. Snart ska hon ringa henne på mors dag. Men hon gör det inte. Senare upptäcker Frida det missade samtalet från mamman klockan 17.02. Hon skyndar sig att ringa tillbaka, signalerna går fram, inget svar.
Det är nästa morgon telefonsamtalet kommer. Rosita har inte kommit till jobbet. Frida fryser till is. Ringer polisen och får så småningom det fruktade besked som får hela livet att stanna upp. Hennes mamma ha hittats död i sin lägenhet i Göteborg. De åker dit omedelbart.
Borta. För evigt. Jag letar efter fler ledtrådar. Ingenting. Bara minnen från förr. Som vanligt. Bröllopsfotografiet på mamma och pappa. Hennes byrå, med träasken jag gjorde i slöjden för tusen år sedan. Med en träskylt som jag limmat på locket, med ordet MAMMA i rundade, röda bokstäver och kanterna etsade mörka med små, små tryck från lödkolven. Jag håller andan. Öppnar. Ett foto av mig från åttonde klass, men inget mer. Nästan som om det blivit städat här också.
Bredvid står mässingljusstaken, med ljuset jag gjorde i andra klass. Med små strängar av färgat vax, som vi tryckte in i stearinet. Mamma älskade det där ljuset. Men fortfarande har det aldrig blivit tänt.
Jag går fram till skrivbordet. Drar ut lådan.
Där ligger det.
Moderns sista hälsning får Fridas värld att rämna.
Berätta aldrig det här är en gripande självbiografisk roman om en familjetragedi som under många år var en välbevarad hemlighet. Frida Boisen berättar sin historia växelvis från barndomen till nutid. Det är drabbande, stark och tankeväckande läsning.
Frida Boisen
Frida Boisen är verksam som journalist, talare och författare. Genom åren har hon jobbat som krönikör på såväl Aftonbladet som Expressen, som programledare, samt som chefredaktör och ansvarig utgivare för flertalet tidningar och tidskrifter. Med sina självbiografiska romaner Berätta aldrig det här och Du är inte längre min dotter har hon skildrat sina erfarenheter av ämnen som självmord, missbruk och övergrepp. Hon utsågs till Årets berättare 2023.
En av höstens starkaste självbiografiska romaner!
Journalisten, talaren, programledaren och författaren Frida Boisen har aldrig tidigare berättat om den hemlighet som genomsyrat så många år av hennes liv med skuldkänslor. I romanform berättar hon nu sin historia. Berätta aldrig det här är en stark och drabbande berättelse om en skavande mor-dotter-relation som slutar i tragedi …
”Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva uti hundrade år …”
Frida vaknar av sin älskade mans och lilla dotters sång. Hon tänker att hon är den lyckligaste mamman i världen. Hon har ingen aning att om bara några timmar kommer mors dag att sluta ett hav av bottenlöst mörker …
När Frida senare sjunger ”Nu ska vi sjunga”, ihop med dottern, tänker hon att de måste sjunga den för mamma Rosita någon gång – det skulle få hennes ögon att glittra. Snart ska hon ringa henne på mors dag. Men hon gör det inte. Senare upptäcker Frida det missade samtalet från mamman klockan 17.02. Hon skyndar sig att ringa tillbaka, signalerna går fram, inget svar.
Det är nästa morgon telefonsamtalet kommer. Rosita har inte kommit till jobbet. Frida fryser till is. Ringer polisen och får så småningom det fruktade besked som får hela livet att stanna upp. Hennes mamma ha hittats död i sin lägenhet i Göteborg. De åker dit omedelbart.
Borta. För evigt. Jag letar efter fler ledtrådar. Ingenting. Bara minnen från förr. Som vanligt. Bröllopsfotografiet på mamma och pappa. Hennes byrå, med träasken jag gjorde i slöjden för tusen år sedan. Med en träskylt som jag limmat på locket, med ordet MAMMA i rundade, röda bokstäver och kanterna etsade mörka med små, små tryck från lödkolven. Jag håller andan. Öppnar. Ett foto av mig från åttonde klass, men inget mer. Nästan som om det blivit städat här också.
Bredvid står mässingljusstaken, med ljuset jag gjorde i andra klass. Med små strängar av färgat vax, som vi tryckte in i stearinet. Mamma älskade det där ljuset. Men fortfarande har det aldrig blivit tänt.
Jag går fram till skrivbordet. Drar ut lådan.
Där ligger det.
Moderns sista hälsning får Fridas värld att rämna.
Berätta aldrig det här är en gripande självbiografisk roman om en familjetragedi som under många år var en välbevarad hemlighet. Frida Boisen berättar sin historia växelvis från barndomen till nutid. Det är drabbande, stark och tankeväckande läsning.
Just nu-priser!
